Rättfram flicka i text och ton (HP 05-02-16)

Jag har träffat Ängelen många gånger förut. Jag har mött henne i starka människor som fått hårda slag av livet, i svaga som hojtar och fäktar med armarna för att höras och synas, i mig själv. Ängelen är en person utan skyddande skal, utan reservationer. Svåra ord går rakt in, de kan även gå rakt ut.

Skådespelerskan Cecilia Frode har skapat sin scenpersonlighet Ängelen, som föddes på Göteborgs stadsteater. Frode har skrivit manus och sånger och själv regisserat sin föreställning ("det har inte varit svårt alls, då jag hela tiden vetat hur jag velat ha det", skriver hon på sin hemsida).

Ungefär så rättfram är också Ängelen, när hon i tunn vit dräkt, tyllkjol och storlockigt hår struttar omkring på scenen samtidigt som hon berättar viktiga saker. Som var någonstans det inre trycket kan släppa (på hälsohem, badhus, bibliotek och i bowlinghallar), som att föräldrar ger ångest och sorg fast de inte vill det, som att sommarlovet är härligt, fast i sanningens namn nog alldeles förfärligt.

Showen är fylld av humor, även om leendena ofta stelnar. "Jag vill inte passa in, jag vill passa på", säger Ängelen hjärtskärande när inga relationer fungerar. Hennes berättelse handlar mycket om att förhålla sig till andra, om spelet mellan människor och maskerna vi bär. När sorgen växer sig större än nyttan försvinner gränserna. Det är då man bajsar på hallmattan.

Texten saktar ner under sångerna, som Cecilia Frode framför till Bengt Lindkvists och Per V Johanssons ackompanjemang på piano, dragspel och kontrabas. Ängelens tankeflöde behöver stillheten ibland, hjärnan går på högvarv både hos henne och åhörarna. Min fortsatte arbeta långt in på natten.

En förkortad version av "Ängelen" visades i SVT för två år sedan, och föreställningen har även tidigare varit på Sverigeturné. Den 28 februari landar den i Varberg.

Karin Nurmi
Hallandsposten
035-14 75 16
karin.nurmi@hallandsposten.se